Soldattorp av guld

Det är ett fascinerande spektakel, det här med de brittiska soldaterna som arresterades av iransk militär förra veckan. Först så var alla britter oroliga för dem. Sedan, när de återvände, fick de skit för att de inte gjort mer motstånd. Och sedan, som grädden på moset, späddes den nationella förvirringen på av att de tog miljonbelopp i betalning för att tala om sina erfarenheter i media. Britterna vet inte vad de ska tycka. För det första kallas de för "hostages" i debatten, vilket ju är fel: iran krävde aldrig några pengar för att frige dem. Sedan vet folk liksom inte om det är soldaterna som är rötägg, eller om det är armén som är boven i dramat och soldaterna bara är offer, eller om det framförallt är Iranierna (därav "hostages") som ska belackas. Eller bör man kanske av gammal vana hänfalla till att visa avsky för Rupert Murdoch?

Ska man vara patriotisk eller kritisk? Och i så fall patriotisk genom att stötta... Individen (den enskilde soldatens rätt) eller Kollektivet (Det "Lurade" brittiska Folket). Den krigsnationalism som britterna av gammal vana är så bra på har liksom satts ur spel. The Guardian gör hursomhelst en intressant iakttagelse i sammanhanget.

It's important to understand the changed culture in which the modern military now operates. Many traditional military assumptions are unsustainable in a world in which service personnel are volunteers with human rights and mobile telephones. In many ways, this is a change to be welcomed: there is no way that first world war commanders could have sent a generation to be slaughtered on the Western Front if our great-grandfathers had been blogging each night from Picardy.

Det är just det. Tekniken är på individens sida. Och det är det som är utmaningen. Hur ska armén överleva i dagens högteknologiska, högindivudualistiska värld? Vore inte en smart lösning att den helt enkelt explicit tar på sig rollen som soldatmanager. I värvningskontraktet skriver man helt enkelt in en provisionsklausul. "Du krigar åt oss. När du kommer hem hjälper vi dig att sälja din historia för högstbjudande till media. För det tar vi 40% av det du tjänar. Så ju farligare uppdrag du är villig att åta dig i fält, desto rikare kommer du alltså att bli." Fråga inte så mycket vad du kan göra för ditt land, som vad ditt lands media kan göra för dig.