Wednesday, March 7, 2007

Sanningen Är Underhållande. (yeah right)

Den eviga diskussionen om Historisk Underhållning på Film vs Riktig Historia har blossat upp på en av diskussionslistorna på historikernätveket H-Net.

Som vanligt när det gäller akademiker finns så klart en massa nyanserade å ena sidan... å andra sidan... men så finns det ju också dom styvnackade fascisterna, som den här sköna liraren från Harvard:

The question of "entertainment" versus "accurate historical portrayal" is not one of historians' making. It arises when film makers attempt to trade on the name of a famous historical person or event. By making a film titled "Elizabeth," for example, and having the lead actress depict Elizabeth I, the film maker is saying loud and clear "This film is about Elizabeth I." In that case, the film maker has a responsibility to honor the historical record. If the film maker expects to make money and receive accolades because he or she has announced the film in such a way that people coming to the film expect to see a film about a historical person or persons, then the film maker has taken their film beyond the "Oh, it's just entertainment" claim.
För att lösa problemet föreslår han därför en genial lösning:
If the film maker wants to make an entertaining film that does not need to meet standards of historical accuracy, then the film maker can invent a fictional ruler in a fictional country. A film like "The Prisoner of Zenda" is entertainment, pure and simple. A film like "Elizabeth," however, must be held to the standards of accurate historical portrayal. If the film maker is claiming he or she is making just an entertaining film that has no claims to historical accuracy, then why title it after one of the most famous monarchs in history?
Karln har tydligen aldrig reflekterat över att svårigheten ju ligger i att det är både spännande, konstnärligt givande, och fullständigt glasklart att genrer "verklighet" och "fiktion" blandas hela tiden. Eller att vi ju aldrig vet hur Elisabeth tänkte eller hur hon pratade, så om vi vill göra en film om henne, hur ska vi "honor the historical record" (denna högtravande fras!) om vi vill att hon ska öppna käften under filmens 90 minuter? Enligt hans resonemang måste ju redan Shakespeare ha begått oärliga översteg då han skrev sina "historiska" dramer om "riktiga" personer. Det enda han ville var att tjäna pengar på alla dessa stackars människor som gick och såg hans pjäser i tron om att de skulle få se objektiva rekonstruktioner av Riktiga Historiska Personer.

Karln har heller tydligen ingen koll alls på att han som Historiker är i minoritet i den biobesökande publiken, för han avslutar med det fullständigt verklighetsfientliga
Having said that, I also acknowledge that films need to be entertaining. But then I can't think of anything more entertaining than historical study. And I find that historically accurate films tend to be more entertaining than films that aren't, precisely because the film makers have done their homework. But then that may just reflect my bias.
Duuh.

Måtte jag ALDRIG hamna bredvid honom i en biosalong.

Eller bredvid honom alls.

Jag förbehåller mig rätten att alltid elitistiskt klanka ner på filmer för att dom är anakronistiska, ahistoriska, dåliga eller vafan som helst. Men jag kommer aldrig klandra konstnärer för att dom inte producerar Sanna Historiska Dokumentärer.

2 comments:

Unknown said...

Haha, fy vad jag gapflabbade när jag läste Harvardsnubbens kommentar om historiska filmer och man får ju hoppas att det hela handlar om Ivy league ironi? För menar han allvar skall jag skjuta honom först tillsammans med portföljbärarna på Världsbanken när jag genomfört världrevolutionen. Kanske skall de historiska filmerna förses med varningsskylt? OBS! FICTION! Filmen baseras på en fri tolkning av följande arkivserier på Riksarkivet.

bani said...

"I can't think of anything more entertaining than historical study."

Ha ha ha ha!