Våra diktatorer är bättre än era

I en ledare 12/12 ger sig Washington Post på intressant, normativ historieskrivning:

Visserligen var Pinochet ansvarig för mer än 3000 personers död, men det faktum att Chile blev rikt av hans regering, och det faktum att det numera är en demokrati, gör att slutsatsen kan dras att han var en bättre diktator än Castro. Konsekvenserna av diktaturen i Chiles fall var generellt positiva, men inte i Cubas. Och därmed, menar WP, kan en universell tes bevisas vara sann: högerdiktatorer är mindre onda än vänsterdiktatorer.

The contrast between Cuba and Chile more than 30 years after Mr. Pinochet's coup is a reminder of a famous essay written by Jeane J. Kirkpatrick, the provocative and energetic scholar and U.S. ambassador to the United Nations who died Thursday. In "Dictatorships and Double Standards," a work that caught the eye of President Ronald Reagan, Ms. Kirkpatrick argued that right-wing dictators such as Mr. Pinochet were ultimately less malign than communist rulers, in part because their regimes were more likely to pave the way for liberal democracies. She, too, was vilified by the left. Yet by now it should be obvious: She was right.

Jag tänker verkligen inte ge mig på det klassiska ishala vänsterförsvaret för Fidel Castros "dolda demokrati" och annan skit. Utan frågan är

1. Om konsekvensetik är moraliskt försvarbart i detta sammanhang. Jag tycker det är fruktansvärt att hålla på att jämföra vilket förtryck som ska räknas som mer eller mindre ok. Det är ju precis dessa skalor som vänstern använder för att försvara "sina" diktaturer, och precis det den med rätta får en jävla massa bassning för att den gör. Man kan väl inte börja med att påpeka att 3000 personer dött, och att x-antal tvingats i exil, och sedan komma fram till att det inte är lika illa som det låter? Eller?

2. Tesen om vänsterdiktaturer vs högerdiktaturer måste väl ändå fullständigt motsägas av fallet Kina? Det finns väl få högerdiktaturer någonstans som kan mäta sig i välstånd och ekonomisk tillväxt med vänsterfascisterna där? Och vad gäller transition till demokrati: vad hände i flera länder i "Östeuropa" (fult och förlegat uttryck, f.ö.) om inte att "vänsterdiktaturer" avsade sig makten fredligt? Poängen är väl mest att det är långt viktigare vilket grepp en regering har om landet, organisatoriskt vilken typ av dikatur det är, och framförallt vilka intressen den har i att sitta kvar, än vilken ideologi den säger sig skriva under på. Eller?