Wednesday, January 3, 2007
Vinnarnas historier?
Snuffmovien av Saddam Husseins avrättning är ett tydligt exempel på att det inte är självklart att vinnarna längre är i stånd att ensamma Skriva Historien. Den officiella versionen av verkställandet, vinnarnas version, var en helt annan än den som spreds som en löpeld över nätet - något som bl a påpekas i The Seattle Times. De nya medierna gör att historien skrivs simultant på olika håll, och ofta på motstridiga sätt - och det räcker med riktigt banal utrustning för att konkurrera med eliternas massmedier. Läskigt och bra.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
Javisst, ny teknik och nya möjligheter att sprida information (eller desinformation) har mer eller mindre spräckt den officiella nyhetsspridningen - eller är åtminstone på väg att göra det. Trots att Saddam bilderna är läskiga och vidriga (ja, jag kunde inte låta bli att titta på dem) slår de ju hål på lögnen att avrättningen skedde "tyst och värdigt" - enligt officiell irakisk och internationell rapportering. Det visar väl också att kameran är mäktigare än både svärdet och pennan.
Det brukar ju ofta heta att kameran inte alltid förtäljer sanningen, och det verkar stämma. Frågan är bara vem - när det gäller bilder - man egentligen ska lita på? Kan den enskilde mobilanvändaren potentiellt få större trovärdighet än myndigheter och "den tredje stadsmakten"? Tidigare var det journalister som krossade bilderna av "det rena kriget" (Gulfkriget, Bosnien osv osv). Idag är det Mannen på Gatan som tagit över jobbet, medan journalisten (den mass-lästa) ofta tenderar att vara ganska okritisk. Varför tyckte ingen - i alla fall ingen av den rapportering som nådde mig - att censuren av de officiella bilderna ens var värt att kritiskt diskutera? Utvecklingen är hur som helst spännande.
(Första inlägget! Ska man smygläsa får man väl bidra ibland också. Ain't it so?!)
Välkommen in i leken säger vi då till Adam! Då är det din tur att välja ämne! (med Härenstamröst).
Ja frågan om vem man ska lita på är verkligen inte självklar, men desto fler otillförlitliga källor, desto lättare att hålla sig kritisk till de traditionellt antaget tillförlitliga. Därmed inte sagt, som verkar vara ett maxim inom vänsterkretsar, att allt som sägs eller visas av någon annan än Chomsky eller Pilger är avancerad lögn. Tyvärr. Det är skitjobbigt, men vi måste försöka hålla två, eller kanske t o m tre, tankar i huvet samtidigt. Inte byta ut en enögd världsbild mot en annan. Det verkar omänskligt, men så är det.
Post a Comment